Search

Home > Språket > Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm


	Podcast:		Språket
	Episode:		Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
	Category:		Science & Medicine
	Duration:		00:30:00
	Publish Date:		2023-08-28 05:00:00
	Description:		Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser. Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag. – Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson. Namnsdagar förr och idag Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag. – På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring. Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i almanackan. Men då och då tas det in nya namn i namnlängden. – Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring som också är ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden. Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar Varifrån kommer ordet kalas? Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför? Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”? Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen? Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag? Läs mer om födelsedagar och namnsdagar Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021) Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022). Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020) Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.
	Total Play:		0